Skydd av kulturarv : Kunskapsöversikt på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Riksantikvarieämbetet

Enviar para

Título:
Skydd av kulturarv : Kunskapsöversikt på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Riksantikvarieämbetet
Autor: Legnér, Mattias
Assuntos: Historia ; History ; Juridik och samhälle ; Law and Society ; Public Administration Studies ; Studier av offentlig förvaltning
Notas: 0000-0003-0870-390x
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-480548
Descrição: I krig utsätts kulturegendom för stora risker såsom förstörelse, stöld och försummelse. Detta strider mot internationella överenskommelser om hur kulturegendom ska behandlas i en konflikt, men det belyser också vikten av att ett land i tid planerar för hur dess skatter kan skyddas om ett krig bryter ut. Konflikten i Ukraina som bröt ut 2014 var en av flera orsaker till varför Sveriges säkerhetsläge försämrades väsentligt, och riksdagen fattade beslut om att återuppbygga totalförsvaret. I februari 2022 utvidgades kriget i Ukraina väsentligt.Översikten är genomförd på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Riksantikvarieämbetet (RAÄ) för att skapa en gemensam utgångspunkt i det fortsatta arbetet med skydd av kulturarv i händelse av krig eller krigshot. Syftet med föreliggande studie är att åstadkomma en sammanställning av utvecklingen på området och aktuell reglering, och att ge förslag till prioriteringar. MSB har efterlyst en översikt över undanförselplaneringen från andra världskriget till i dag, och relevanta exempel på hur kulturegendom har hotats respektive skyddats vid konflikter i utlandet. Studien är i huvudsak uppdelad efter två teman som reglerar skyddet av kulturarv vid konflikt i Sverige. Sedan 1939 finns en reglering i lagstiftning som ska möjliggöra undanförsel av kulturföremål, arkivhandlingar och böcker. Det andra temat behandlar hur kulturegendom av stor historisk betydelse ska kunna skyddas i enlighet med 1954 års Haagkonvention vid en konflikt.Över tid har utvecklingen gått från planering för mer storskalig undanförsel av kulturegendom till en mer kritisk och avvaktande hållning. Sedan början av 1980-talet har mycket litet konkret planering av undanförsel från museer, bibliotek, arkiv och kyrkor gjorts. Den viktigaste anledningen är att hotbilderna och synen på beredskap förändrades mycket från och med kalla krigets sista årtionde. Hotbilden vad gäller väpnad konflikt har gått från risken för omfattande luftkrig (1940-talet), till risken för kärnvapenkrig (kalla kriget) och senare till en mer diversifierad hotbild där olika grader av konflikt (terrorism, sabotage, blockad, luft- eller markstrid) ingår. Det har påverkat behovet av undanförsel att risken för omfattande bombning av städer från luften tonades ner från och med 1980-talet. Anledningen kan dels vara en förändrad hotbild, dels att statliga myndigheter inte ville prioritera undanförselfrågorna. Översikten av undanförselfrågan resulterar i några övergripande slutsatser: · Det finns anledning att undersöka vilka behov samlingsinstitutionerna kan ha av undanförsel vid risk för krig, och hur deras beredskap i övrigt bör stärkas · Det finns ett behov av att se över Lag (1992:1402) om undanförsel och förstöring, Förordning om undanförsel och förstöring (1993:243), och att utfärda föreskrifter för undanförsel av samlingar · Det är motiverat att hitta former för dialog mellan berörda parter. Ett sätt kan vara att inrätta ett råd för att underlätta dialog mellan MSB, Försvarsmakten och de myndigheter som omfattas av 2 § Förordning om undanförsel och förstöring · Institutioner med samlingar som inte omfattas av 2 § Förordning om undanförsel och förstöring, t.ex. länsmuseer och kommunala museer, borde ges möjlighet att se över sin beredskap Vad gäller utmärkningen av byggnader och platser enligt Konvention om skydd av kulturegendom i händelse av väpnad konflikt (”Haagkonventionen”) har ett arbete påbörjats i Sverige som ännu inte fullföljts. I slutet av 1990-talet, då utmärkning först blev aktuell, ansågs det fortfarande finnas frågor som var obesvarade som gällde urvalet och syftet med utmärkningen. Arbetet återupptogs 2017 då ett projekt finansierat genom totalförsvarssatsningen möjliggjorde ett urvalsarbete och utmärkning av ett 50-tal objekt på Gotland. Frågor som kvarstår att undersöka är vad som krävs för att fler län ska kunna genomföra samma arbete, och hur informationen om objekten ska föras över och lagras av Försvarsmakten så att den kan vara lätt åtkomlig när den behövs som beslutsunderlag. Följande slutsatser dras från översikten av utmärkningsfrågan: · Arbetet med att märka ut platser med stöd av Haagkonventionen har inte prioriterats av länsstyrelser på grund av att resurser och tydliga anvisningar saknats; ett beslut om reviderade föreskrifter förväntas tas inom kort · Det kan finnas flera fördelar med en utmärkning av platser, t.ex. att Försvarsmakten får information om objekt som ska undantas från militära aktiviteter · Det är oklart om det finns ett behov av att ge vissa kulturmiljöer ett s.k. förstärkt skydd
Editor: Uppsala universitet, Kulturvård
Data de criação/publicação: 2022
Idioma: Sueco

Links

View record in Uppsala University$$FView record in $$GUppsala University

Skydd av kulturarv : Kunskapsöversikt på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Riksantikvarieämbetet

Legnér, Mattias

Uppsala universitet, Kulturvård 2022

Buscando em bases de dados remotas. Favor aguardar.