skip to main content

Spatial Theory in Planning Practice? On the Concepts of Space that Made Urban Design a Planning Solution for Segregation in Malmö, Sweden

Pries, Johan

Antipode, 2024-07, Vol.56 (4), p.1419-1439 [Periódico revisado por pares]

Oxford: Wiley Subscription Services, Inc

Texto completo disponível

Citações Citado por
  • Título:
    Spatial Theory in Planning Practice? On the Concepts of Space that Made Urban Design a Planning Solution for Segregation in Malmö, Sweden
  • Autor: Pries, Johan
  • Assuntos: architectural theory ; assemblage ; boundaries ; Debates ; Geographers ; Geography ; Housing ; Housing authorities ; Human Geography ; Inequality ; Kulturgeografi ; Malmö ; Mobility ; neoliberal urbanism ; Neoliberalism ; Planning ; policy mobility ; public space ; Public spaces ; Renewal ; Samhällsvetenskap ; Segregation ; Social and Economic Geography ; Social och ekonomisk geografi ; Social Sciences ; social theory ; spatial planning ; spatial theory ; Strangers ; Sweden ; Urban planning ; Urban renewal
  • É parte de: Antipode, 2024-07, Vol.56 (4), p.1419-1439
  • Descrição: Studying the Sorgenfri urban renewal project in the Swedish city of Malmö, this article suggests that a shift in planning documents reflects a new understanding of segregation containing traces of arguments from theoretical debates in geography. This new understanding of segregation appears informed by geographic debates on encounters, mobility, and boundaries, and implies that segregation is best addressed by planners in public space “between” housing areas to create more “meetings” between “strangers”. While planning focused on segregation in a more granular way, it also ignored racialised inequality's structural preconditions in ways that perfectly match the neoliberal premises of municipal planning. Thus, translating spatial theory into planning practice can be seen as a strategically selective work shaped by local political conditions. This means that geographers’ work might have unexpected and undesired effects even when it has “impact” in policy practice, and that geographers would do well to face this challenge equally strategically. Sammanfattning Denna artikel argumenterar, med utgångspunkt i en studie av Malmöområdet Sorgenfris stadsomvandling, för att förändringar av hur planeringshandlingar konceptualiserar segregation bär spår av teoretiska debatter om rummet. Dessa nya sätt att konceptualisera segregation är färgade av geografiska debatter om möten, mobilitet såväl som om stadens gränser, och är kopplade till en idé om att segregation bäst kan lösas genom att planera för offentliga rum” mellan” bostadsområden för att skapa mer” möten” mellan” främlingar”. Även om planering på detta sätt fick ett tydligare fokus på segregation innebar det också att en rasifierad ojämlikhets strukturella förutsättningar avskildes från denna fråga, och därmed skyddade kommunens nyliberala premisser för planering. Att översätta teori om rummet till planeringspraktik kan alltså ses som ett strategiskt och selektivt arbete format av lokala politiska förutsättningar. Det innebär att geografers arbete kan få oväntade och oönskade konsekvenser även när det påverkar policy, och att geografer strategiskt bör möta denna utmaning.
  • Editor: Oxford: Wiley Subscription Services, Inc
  • Idioma: Inglês;Sueco

Buscando em bases de dados remotas. Favor aguardar.